Tredje årets upplaga av Be Bop a Luba har startat, Peter Jezewski och gästartister bjuder på en nostalgisk resa i rock n rollens och doap-musikens tecken.
Det var ett nästintill fullsatt Uppsala Konsert & Kongress som fick höra en musikalisk anrättning av 50- och 60-talsmusik men även en del Boppersklassiker från 70-talet. Årets gästartister var Stefan Nykvist från Larz-Kristerz och unga Amanda Mair.
Christer Bergman och Peter Jezewski (Foto: Annette Bohlin)
Efter ett instrumentalt intro där de två dansarna fick briljera konstaterar Peter Jezewski att det är tredje gången som man är i Uppsala med sin Be Bop a Luba sedan inleder han med bland annat "Back to the 50´s" "Kissing in the moonlight" och "earth angel".
Kent Lindén bakom orgeln sjunger "She so fine", Lindén är för övrigt en entertainer som är klart sevärd. När Peter introducerar unga musiklöftet Amanda Mair med "Hey Paula" är det en märklig känsla att se nästan 40 år äldre Jezewski sjunga en kärleksduett med henne även om den rent musikaliskt var väl framförd.
Amanda Mair (Foto: Annette Bohlin)
Några nya låtar dyker upp i setlistan, bland annat "The Great Pretender" och Roy Orbinsons "In Dreams" där Kent Lindén ackompanjerar med dragspel. Sen är det dags att presentera Stefan Nykvist som drar ner störst applåder så långt för sin utmärkta tolkning av "unchained melody".
Gitarristen och sångaren Dennis Quintero ger basrösten ett ansikte i "Blue Moon" och det märks att produktionen har jobbat ihop ett tag, man har roligt ihop vilket inte minst märks på de interna skämten mellan musikerna.
Dennis Quintero (Foto: Annette Bohlin)
Alla musikerna får sin tid i rampljuset, kören gör "Be my baby" till publikens jubel, därefter framförs "Latest flame" och "Come go whit me" acapella innan paus.
I den andra akten utökas scenen med tre musiker på blås och den ojämna ljudkvaliten på framför allt en av de trådlösa mickarna hade åtgärdats. De första låtarna blir en liten hyllning till Neil Sedaka med bland annat "Oh Carol". Även Hep Stars hyllas genom Peter Jezewskis framförande av "Donna".
Stefan Nykvist (Foto: Annette Bohlin)
Amanda Mair som för övrigt kallas för Sveriges svar på Kate Bush gör "Down town" och är nära att sätta den perfekt men Mair har en liten bit kvar till att kunna jämföras med storheter som Kate Bush.
Peter Jezewski har ett brett musikaliskt register, han spelar gitarr, bas och piano. En av de mer uppskattade inslagen var hans solo på basen under "mystery train" eller när han sjunger "Be Bop a Lula" och får hjälp med att ta ackorden på basen.
Kören sjunger "Be my baby". (Foto: Annette Bohlin)
I jämförelse med förra årets Be bop a Luba känns årets upplaga lite tunnare och Jezewski får dra ett tungt lass i avsaknaden av stjärnor som Tone Norum och Svenne Hedlund som var med förra året. Amanda Mair är dock en värdig ersättare för Sara Larsson från förra året som har flyttat till Skottland.
I slutet av andra set fick vi höra säkra kort som "Jeannies coming back" och Boppers monsterhit "Mr Bassman". Efter förra årets show skrev Uppsalanyheters skribent "Ett musikaliskt smörgåsbord", även om årets show inte riktigt kommer upp i samma nivå som förra året så är det fortfarande ett musikaliskt smörgåsbord.
Peter får hjälp med att ta ackorden av Edvard Gustavsson. (Foto: Annette Bohlin)
Trots att Peter Jezewski har 37 år bakom sig som artist verkar han tycka att det är lika kul att stå på scenen fortfarande. Istället för att spela av 20 låtar och tacka för sig bjuder han på full valuta, den här kvällen var det totalt 60 låtar och om vi skall prata smörgåsbord så var det ingen som gick hungrig från Uppsala Konsert & Kongress den här kvällen.
Efter showen träffar vi Peter Jezewski som är trött men väldigt nöjd med kvällen, på lördag är det dags för Västeråsborna att njuta av anrättningen.
