Uppsalanyheters musikskribent Pär Dahlerus har lyssnat på fyra nysläppta skivor från norska artister och gör här en sammanfattande recension med betyg för var och en av dessa.
Malin Pettersen släppte i höstas ett avskalat minialbum, Alonesome, med enbart sång och gitarr. Hon har en skön röst som verkligen bär upp låtarna. Hennes gitarrkomp är enkelt men det känns nästan lite som det är demoversioner. Låtarna i sig är mycket välkomponerade och får mig att undra hur bra detta hade varit med lite mer komp. Malin Pettersen har verkligen potential att göra något riktigt bra, det här blev lite för avskalat för min del och mitt betyg blir därför 6/10.
Signe Marie Rustad släppte också sitt album "When Words Flew Freely" i höstas. Hon är också en mycket bra sångerska. Här är det full produktion som gäller med många instrument och en spännande ljudbild. Det känns omedelbart som att Signe Marie Rustad är influerad av sångerskor som Joni Mitchell och Judy Collins. När jag lyssnar på det här albumet så påminner det mig också mycket om svenska Good Harvest, men de har säkert samma förebilder. "When Words Flew Freely" är ett vackert album. Det får 8/10 av mig.
Torgeir Waldemar har nyligen släppt ett femspårs album som han kort och gott kallar "Love". De referenser jag kommer att tänka på här är Neil Young med Moody Blues aktig sång. För att nämna något modernare så kommer jag också att tänka på band som Fleet Foxes. Det är mycket rymd i sången och något storslaget över musiken. Mitt betyg blir 7/10
Sist men inte minst mina "gamla" favoriter Darling West som alldeles nyligen släppt albumet "We'll never know unless we try". Det är deras fjärde album. Stommen av bandet består numera utav det äkta paret Mari Kreken och Tor Egil Kreken. Mari Kreken har en mycket speciell och fin röst. Den känns mycket country, men här har de tonat ner country/americana-influenserna mer än tidigare och musiken har fått ett mer lättsamt pop-sound.
Det är fortfarande mycket bra, men jag kan tycka att de svängt lite för mycket mot popen och tyvärr blir helhetsintrycket mer slätstruket än tidigare album. Undantaget med mer rötter i folkmusik och lite Bluegrass är det avslutande spåret "When Mountains Fall". Mina höga förväntningar på Darling West infrias inte helt och mitt betyg blir 7/10.