Den sedan 2001 i Sverige bosatta senegalesiske koraspelaren Lamine Cissokho har nyligen släppt sitt fjärde soloalbum.

Albumet som fått namnet Sunujazz som betyder vår jazz. Ett passande namn eftersom det känns som Lamine Cissokho och musikerna som han arbetar tillsammans har lyckats skapa sin helt egna musik. Inspelningen av albumet gjordes i Dakar. Ibou Calebasse som spelar kalebass-trumma och Romi Christian Bonaban på bas fungerar som en sorts ryggrad till Lamines koraspel. Övriga musiker som medverkar på Sunujazz är Ousmane Ba på flöjt, samt den välmeriterade saxofonisten Alain Oyono från Kamerun, som bland annat spelat tillsammans med Youssou Ndour och Manu Dibango.

Slutmixen av albumet gjordes i Sverige då även gitarristen Tobias Grim och pianisten Per-Olof Rylanders insatser lades till. På två av spåren sjunger Lamine Cissokho med backup-stämmor av Diougouna Sissokho och Saga Björkling.

Lamine Cissokho kommer från en Griot-släkt i södra Senegal med rötter från 1300-talet. Koraspelandet liksom själva instrumenten ärvs och förs vidare från far till son. Lamine är numera bosatt i Sverige och är ett välkänt namn inom den svenska världsmusiken.

Inledningen på titelspåret Sunujazz börjar med porlande vatten, vilket jag tycker utmärkt kan beskriva just flödet av tonerna från Lamines kora.

Musiken är som en smältdegel av afrikansk, orientalisk och jazz-musik. Lamines kora finns där hela tiden i ett melodiskt och kontinuerligt flöde av toner som snyggt vävs samman med de övriga instrumenten i perfekt samklang. Det är svårt att sitta still till alla rytmer i musiken, men trots det kan man också få en meditativ och lugn känsla av den.

Fem av albumets sju spår är orginalkompositioner av Lamine Cissokho medans de övriga två är traditionella sånger arrangerade av honom. Samspelet mellan Lamine Cissokho och de andra musikerna är storartad och de sköna rytmerna bjuder på en verkligen skön lyssningsupplevelse.

Denna musik är förstås värd ett mycket högt betyg så jag ger den 9/10.