Skriv ut denna sida
Birgit Burman vilar sina kommunikationsverktyg händerna en stund. (Foto: Ulrika Hurtig) Birgit Burman vilar sina kommunikationsverktyg händerna en stund. (Foto: Ulrika Hurtig)

"Tillgängligheten är fortfarande viktigaste frågan"

2013-09-05 - 07:20

Kan du föreställa dig hur det är att födas utan att höra någonting? Eller hur det känns att som treåring skiljas från mamma och pappa hemma i byn för att gå i förskola i Stockholm? 


Birgit Burman, Bibbi kallad, vet precis hur det är. Hennes funktionshinder syns inte för blotta ögat, men hon är född döv. Barndomsdöv, kallas det. Först som tvååring upptäcktes det att Bibbi inte hörde någonting. Hon hamnade på sjukhus, ensam, för att utredas.

 

Ett år senare fick hon lämna mamma och pappa i Östervåla definitivt för att gå i förskola - i Stockholm. Därefter blev det Manillaskolan, Birgittaskolan, Blockhusskolan och slutligen gymnasiet i Örebro. Det var nämligen till Örebro alla med hörselskada som hade talförmåga skickades för utbildning. Idag är det annorlunda.


- Jag är faktiskt unik, säger Bibbi, för jag är nästan stendöv, men jag kan prata bra.

 

Teckenspråk som första språk
Ett av problemen för gruppen döva är att göra sig hörda (!). Många har svårt att tala eftersom de inte kan använda rösten och stämbanden rätt, men begreppet dövstum används inte idag. Att lära sig tala bra när man inte kan höra sin egen röst är allt annat än enkelt.

 

Ett annat problem är att döva inte har svenska som förstaspråk utan teckenspråk - ett språk med egen grammatik och egna uttryck, ett språk som är dövas eget som de kommunicerar via. Eller egentligen är ju teckenspråk inte ett språk - det finns nästan lika många teckenspråk i världen som talade språk. Döva från olika länder kan oftast inte förstå varandra - precis som när det gäller talade språk.

- Men alla teckenspråk är visuella språk och vi döva världen över har lättare att förstå varandra språkmässigt än hörande i olika länder, förtydligar Bibbi. 

Bibbi kom så småningom till Uppsala där hon jobbade på laboratorium. Senare läste hon teckenspråk vid Stockholms universitet och blev så småningom teckenspråkslärare på en folkhögskola.

 

De senaste åren har hon arbetat som översättare, bland annat för Sveriges Dövas Riksförbund, SDR. I många år var hon översättare och programledare för TV-programmet Upptecknat som sändes via TV Uppsala och senare på webben. Idag är hennes eget företag vilande och hon är arbetssökande.


För lite information
När jag frågar vad som är svårast för en döv i samhället kommer svaret utan tvekan.
- Tillgängligheten! säger Bibbi. Det har alltid varit den viktigaste frågan och det är det fortfarande. Döva får mycket lite information av och i samhället också.

Eftersom ju teckenspråk är barndomsdövas förstaspråk är det många döva som visserligen kan läsa, men som har svårt att förstå innebörden av en text. Andra exempel på dålig tillgänglighet i samhället är sådant som larm som enbart låter.

- På vissa stormarknader finns det till exempel inte brandlarm som döva uppfattar, berättar Bibbi. Hur ska vi veta att det brinner? Hur ska vi kunna få hjälp om vi fastnar i en hiss eller om en toalett går i baklås? Porttelefoner... Vi kommer ju inte ens in till vissa myndigheter - vi hör ju inte om de svarar i porttelefonen...

Listan kan göras oändligt lång. För oss som hör är det enkla och självklara saker. För döva är inget sådant självklart.

Inte minoritetsspråk
Döva kan få tolkhjälp när de behöver gå till doktorn, när de ska studera etc. Men det är ofta brist på tolkar.

- Tolkcentralerna borde förstatligas! menar Bibbi. Skälet är att de drivs på olika sätt i olika delar av Sverige. Vissa hjälpmedel får döva på en del håll betala för, medan det är gratis på andra ställen.

Teckenspråket har en särställning i den svenska språklagen. Men det är inte klassat som minoritetsspråk i Sverige för det uppfyller inte kriterierna för detta.

- Vi är 10 000 barndomsdöva i Sverige och kanske upp till 50 000 som är teckenspråkiga, säger Bibbi. Vi är en liten grupp jämfört med andra minoriteter och vi har varit väldigt tysta.

Nyligen valdes en kvinna för första gången till ordförande i SDR.

- Jag ställer stort hopp till henne att bland annat förändra språklagen, säger Bibbi. Språklagen är kanske bara fem år, men den behöver redan förnyas! Vi döva måste få tillgänglighet till samhällsinformation på vårt eget språk!

 

Ulrika Hurtig
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Torsdagen den 13 maj uppmättes den sjunde högsta temperaturen för veckan någonsin vid mätstationen Uppsala Flygplats. Även veckan som helhet var varmare än normalt.

 

Corona: Den senaste veckan har 560 nya fall av Covid-19 bekräftats i Uppsala län, det är ungefär samma nivå som under den föregående veckan. Flest nya fall i länet just nu finns i Östhammar.

I mitten av mars fick taxiföraren Anette Svensson frågan om hon kunde tänka sig att köra en av företagets coronabilar. Det var aldrig någon tvekan och sedan en månad tillbaka kör hon bara coronakunder.

Sent på lördagsnatten avvisades en person sedan denne plockat mat ur restaurangens sopor och värmt i micron.

Det första fallet av coronavirus bekräftades under torsdagkvällen av Region Uppsala. En patient vårdas nu på Akademiska sjukhuset.

I år firar barn- och ungdomsorganisationen 4H 100-årsjubileum. I samband med den nationella 4H-dagen den 15:e september väljer därför Uppsala 4H att bjuda in till en riktig familjefest i lantlig miljö på Gränby 4H-gård. Vi på Uppsalanyheter tog kontakt med två av arrangörerna för att ta reda på vad det är som gör 4H speciellt och varför just du ska fira 100-årsjubileet där!

Li Bennich-Björkman, författare och skytteansk professor i vältalighet och statskunskap vid Uppsala universitet får årets Disapris. Hon tilldelas priset för sin senaste bok där hon undersöker olika existentiella dimensioner av att leva i exil.

I helgen firades World Beard Day i Stockholm för fjärde året i rad med en storslagen skäggfest, den största i Europa. Bland vinnarna märktes bland annat Uppsalabon Tobias Lindroth som vinnare i klassen "Best Tight Beard".

Hur uppstår antibiotikaresistens? I en ny artikel i Journal of Biological Chemistry visar forskare från Uppsala universitet hur ett bakterieenzym kan lära sig att inaktivera olika antibiotikamolekyler genom att mutera.

Det råder under söndagen totalt stopp för samtliga ULs regionbussar i Uppland efter problem med chaufförernas nödlarm.