Över 70 000 personer i Sverige vårdas på sjukhus varje år på grund av fallskador och minst 18 000 av dem har en höftfraktur. Fallskador inträffar också under själva vårdtiden, särskilt vid diagnoser som stroke, demens och efter operation av benbrott. Men på Akademiska sjukhusets geriatriska ortopedavdelning går utveckling i motsatt riktning. Här har man lyckats minska fallskadorna dramatiskt sedan 2011.
– För två år sedan hade avdelningen tre till fyra fall per månad, i fjol två fall per månad och hittills i år bara fyra fall totalt. Det handlar om ett systematiskt preventionsarbete bland annat genom att snabbt förse ostadiga patienter med halksockor eller gåbord, att alltid ha lampor tända på toaletterna och att använda larmmattor för att snabbt kunna rycka ut när en patient är på väg från sängen, säger Johan Knutsson, chef för den geriatriska ortopedavdelningen.
2009 infördes gemensamma riktlinjer för fallprevention inom geriatriken. Ett par år senare gjordes ännu en satsning inom ramen för SKL:s nationella genombrottsprojekt. Avdelningen gjorde då en genomlysning av sitt arbetssätt och införde skriftliga rutiner för fallprevention. Det visade sig bland annat att flertalet fall inte alls inträffade nattetid, som man trott, utan efter morgonkaffet. En förändring blev att man rutinmässigt hjälper riskpatienter till toaletten efter frukosten och ibland sätter man in extravak för patienter med uttalad fallrisk.
Enligt Johan Knutsson har teamarbetet bidragit till den positiva utvecklingen. På avdelningen arbetar läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Vid behov kopplas även dietist, logoped och kurator in. Tack vare medarbetarnas olika kompetenser kan riskfaktorer identifieras och nödvändiga, förebyggande åtgärder sättas in.
Flertalet patienter som läggs in för rehabilitering har nyligen opererats för olika typer av frakturer, oftast höftfrakturer. Det handlar oftast om äldre, multisjuka patienter med hjärtkärlsjukdom, Parkinson, diabetes eller andra bakomliggande sjukdomar.
Exempel på förebyggande insatser:
* Vid inskrivningen görs alltid en riskbedömning: är patienten benskör, behöver han/hon hjälpmedel?
* Läkemedelsgenomgång görs för att eventuellt justera mediciner som kan påverka falltendensen.
* Under vårdtiden samlas teamet för regelbundna uppföljningar om effekten av vidtagna åtgärder och för att lära av fallhändelser.
Just nu revideras mål och riktlinjer för fallprevention inom geriatriken, en kvalitetsnorm som på sikt kommer att omarbetas och omfatta hela landstinget. Inom geriatriken vårdas cirka 1 500 patienter per år. Totalt finns 68 vårdplatser uppdelade på fyra vårdavdelningar; tre vid Akademiska sjukhuset och en i Tierp.
– Forskningsstudier visar att den allra viktigaste åtgärden mot fall är teamarbete och att hänsyn tas till många olika riskfaktorer. Det kan exempelvis handla om läkemedelsgenomgångar och insatser för att minska risken att äldre blir förvirrade under vårdtiden samt att se över hur patienten kan förflytta sig, med eller utan hjälpmedel och stöd, säger Anna Cristina Åberg, forskare och VårdFoU-strateg som ansvarar för revideringen.
Hon betonar att forskningsstudier visar att allvarliga skador på huvud och halskotpelare blivit vanligare bland äldre, även med skador på ryggmärgen som ger förlamning. Tidigare sågs dessa skador främst på yngre, äventyrliga personer som skadats i samband med till exempel dykning eller i trafiken. Att arbeta effektivt med prevention, menar hon blir allt viktigare, inte minst med tanke på att befolkningen åldras. Jämte Halland ligger Uppsala län i topp när det gäller förväntad ökning av den äldsta delen av befolkningen. Inom 30 år kommer andelen personer över 80 år att ha fördubblats här.
