Insatser i rätt tid och från rätt aktör kan hjälpa långtidssjukskrivna kvinnor tillbaka i arbete. Det framgår av Försäkringskassans utvärdering av rehabiliteringssatsningen Vitalis i Uppsala.
– Behovet av sjukpenning hade minskat med i genomsnitt 26 procent 1-1,5 år efter starten 2009 för de kvinnor som fått en bedömning och behandling av ett multidisciplinärt team, MDT. Resultaten är glädjande eftersom långvarig frånvaro från arbetsmarknaden både innebär stora påfrestningar för den enskilde individen och stora samhällskostnader. Fram till nu har det saknats vetenskapliga belägg för hur långtidssjukskrivna kan komma tillbaka i arbete, säger Ingrid Anderzén, avdelningschef för Arbetsrehab, kompetenscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering vid Akademiska sjukhuset.
2009 fick Försäkringskassan regeringens uppdrag att anslå 25 miljoner till fyra rehabiliteringsprojekt inriktade på kvinnors ohälsa. 7,5 miljoner gick till Vitalis i Uppsala, som syftat till att minska sjukskrivningarna och underlätta återgång i arbete. Bakom projektet står Samordningsförbundet, Försäkringskassan, Uppsala kommun, Arbetsförmedlingen, Landstinget i Uppsala län och Uppsala universitet.
I satsningen ingick drygt 300 kvinnor i 20-67 årsåldern med psykisk ohälsa och/eller smärtproblematik, de vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivning. Kvinnorna hade i genomsnitt varit sjukskrivna i sju år, många betydligt längre, och samtliga stod inför att utförsäkras inom fyra månader. De delades in i tre grupper som fick olika behandlingar: multidisciplinär bedömning och behandling (MDT), Acceptance and Commitment Therapy (ACT) och den tredje utgjorde kontrollgrupp.
Nyckeln till framgången är, enligt Ingrid Anderzén, kombinationen av multidisciplinär bedömning av läkare, psykolog, arbetsterapeut och socionom, individuellt anpassad rehabiliteringsinsats och långsiktigt stöd från teamet i kontakter med myndigheter och arbetsgivare. Som terapimetod erbjöds kvinnorna ACT (Acceptance Commitment Therapy), en form av kognitiv beteendeterapi (KBT) inriktad på att i samtal med psykolog reflektera över vad som är värdefullt i livet, förhållningssätt till svårigheter för att därmed komma närmare att acceptera sin situation och sig själv.
Ettårsuppföljningen som gjorts via enkäter visar att förekomsten av depressioner ångest minskat dramatiskt i båda grupperna.
– Många av kvinnorna hade redan genomgått flera olika typer av rehabiliteringar och med tiden förlorat tron på att förändring är möjlig samt bristande tilltro till den egna arbetsförmågan. En vanlig inställning bland både patienter och behandlare är att man måste bli frisk först, innan det är möjligt att ta steget tillbaka till arbetslivet. Men mycket handlar om att lära sig hantera sina svårigheter. Ibland visar det sig att det inte är realistiskt att arbeta hundra procent igen. Arbetsträning i sig kan vara läkande och det som får en person att komma vidare i livet, avrundar Ingrid Anderzén.
