Föreställ dig att du driver ett lantbruk i ett låginkomstland. Eftersom där är dåligt med vägar blir det enklaste sättet för dig att göra dig av med gödseln från dina djur – OCH din familj – i närmaste vattendrag. Björn Vinnerås, docent vid institutionen för energi och teknik vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, är en av dem som driver ett projekt där gödsel faktiskt blir mat – för djur. Är det inte äckligt att jobba med skit, Björn?
- De material som vi jobbar med har ju en viss tröskel att börja arbeta med, men vårt mål är att förhindra att skiten hamnar i dricksvattnet som fallet är nu på många håll och det är ännu äckligare, säger Björn Vinnerås.
Projektet, som Björn driver tillsammans med Cecilia Lalander och Alan Komakech, går ut på att motivera till gödselhantering genom att tillverka produkter som har ett ekonomiskt värde. I Kampala i Uganda dumpas över 60 procent av djurgödseln och ännu mer av människogödseln i vattendragen.
Ekonomiskt värde och andra vinster
Genom att omvandla gödseln till proteiner kan det användas i tillverkningen av djurfoder. Och det är alltså där det ekonomiska värdet ligger. Omvandlingen av gödseln sker antingen med maskkompostering eller med kompostering med svart soldatfluga (BSF). En annan vinst med denna kompostering är också att gödselns volym minskar rejält, liksom den salmonellasmitta som finns i gödseln.
Med flugkomposteringen har forskarna lyckats omvandla ett kilo gödsel per dag till 100 gram prepuppor avsedda som djurfoder. Maskkomposteringen ger ännu fler nyttigheter: 500 kilo nötgödsel har omvandlats till 50 kilo maskar, som i sin tur kan användas till foder, samt 100 kilo kompost, som kan användas som gödsel.
