Långbacka/Bådagård, alltså Maja Långbacka och Matilda Bådagård har släppt sitt andra album som de kallar Every little whisper turns into a roar.
När de, för två år sedan, släppte sitt debutalbum, Wake up, blev deras blandning av folkmusik och pop med elektroniska ljudeffekter ett diskussionsämne. Var det för mycket folkmusik för att vara pop, eller kanske tvärtom?
På det nya albumet har de kanske tagit ytterligare ett steg mot popen. Folkmusiken och fiolerna finns förstås där fortfarande. Det är den lite respektlösa blandningen av stilar som gör Långbacka/Bådagård unika. Sköna rytmer och många oväntade ljudeffekter gör musiken spännande. Deras sköna stämsång påminner mig en hel del om en annan svensk duo, Good Harvest.
Den drömska musiken känns trots den snygga blandningen av genres ändå ibland lite för tillrättalagd. För att anspela på albumets titel så saknar jag att det ryter till lite mer bland viskningarna.
Sammanfattningsvis gör de två multinstrumentalisterna och sångerskorna, som båda har rötter i Uppsala, väldigt snygg musik med en egen särprägel. Något de ska värna om i fortsättningen. Det kan vara en balansgång att inte falla till föga för popen mer än så här. Ett album på svenska nästa gång vore intressant.
