Skriv ut denna sida
Tomas Adolpson, Hans Loelv, Anders Falk,  Magnus Marcks, Dag Lundquist på Parksnäckan. (Foto: Morgan Jansson) Tomas Adolpson, Hans Loelv, Anders Falk, Magnus Marcks, Dag Lundquist på Parksnäckan. (Foto: Morgan Jansson)

Recension: Musik med rymd och existentiella texter av Adolphson & Falk

2018-06-27 - 03:18

 

Inför ett nära fullsatt Parksnäckan spelade och sjöng Adolphson & Falk en kavalkad av sina fina låtar under tisdagkvällen.

 

Vilken låtskatt dessa herrar besitter och vilken fin inramning det är att få uppleva dem i Parksnäckan.

De i år 50-års jubilerande Tomas Adolphson och Anders Falk var inte ensamma på scenen denna ljumma junikväll.

 

De förstärktes av tre musiker, Hans Loelv på keyboard, dragspel och lite slagverk, Magnus "Mankan" Marcks på kontrabas och Dag Lundquist på trummor och fiol. Anders Falk och Tomas Adolphson turas om att sjunga och de båda spelar gitarr.

 

7D2 8753-copy-UN

Anders Falk. (Foto: Morgan Jansson)

 

Anders Falk inleder med kvällens första sånginsats i låten "Vidare" från succéalbumet "Med rymden i blodet". Mankan Marcks spelar en skön basgång på sin kontrabas. I det första mellansnacket berättar de att det kommer att hända en hel del under jubileumsåret. De har redan spelat in en ny singel och ett nytt album kommer att ges ut i september, och de kommer att turnera med kvällens musiker förstärkta av Greg Fitzpatrick på syntar.

 

7D2 8774-copy-UN

Magnus Marcks. (Foto: Morgan Jansson)

 

När de presenterar låten "Tyngdlös" berättar de om samarbetet med astronauten Christer Fuglesang. På inspelningen av låten medverkar Fuglesang och berättar om den fysiska känslan av tyngdlöshet. Deras text handlar mer om den mentala tyngdlösheten. Anders Falk berättar också stolt om när han fick ett mail från NASA.

 

7D2 8790-copy-UN

Tomas Adolphson. (Foto: Morgan Jansson)

 

Adolphson & Falks texter handlar ofta om existentiella frågor. Nästa låt som de spelar, Mr. Jones Maskin handlar om artificiell intelligens. Mankan Marcks basspel känns centralt i framförandet.

 

När Tomas Adolphson presenterar följande låt som är "Hav" medger han att det är lite svårt i Uppsala. Visserligen finns Fyrisån som kan vara vacker men den är trots inte det glittrande hav som de hade i åtanke då de skrev låten. Hans Loelv gör en mycket fin insats på sitt dragspel.

 

7D2 8841-copy-UN

Dag Lundqvist spelade bland annat fiol. (Foto: Morgan Jansson)

 

Anders Falk berättar attt när det gick bra för dem så belönade han sig att åka på en resa till New York tillsammans med sin fru. När de gick på femte avenyn och Empire State building dök upp i blickfånget så var det en stor upplevelse. Då fick han också idén till låten 5:e Avenyn som vi sedan får höra en skön version av med Dagge Lundquist på fiol.

 

7D2 8862-copy-UN

Tomas Adolphson. (Foto: Morgan Jansson)

 

De berättar också hur viktig radion var för dem när de slog igenom. Först programmet Eldorado, men också senare Metropol. En radioproducent tyckte att de skulle låta som en blandning av Everly Brothers och Kraftwerk. Detta blir en perfekt inledning till "Från min Radio" med sköna riff och ett jazzigt pianosolo av Hans Loelv.

 

7D2 8896-copy-UN

Dag Lundquist. (Foto: Morgan Jansson)

 

Tomas Adolphson berättar om när rapparen Petter kontaktade honom och ville spela in en version av "Krafter", de fick senare också medverka i en video till Petters version. Nu får vi höra en skön och avskalad version utan någon "rap".

 

I låten "Soloviolin" får vi höra stråkspel både på kontrabasen av Mankan Marcks och på fiolen av Dagge Lundquist. I nästa låt får vi också höra distat basspel av Mankan, som nästan låter som en elgitarr. Hans Loelv trummar livligt med vispar på sin dragspelsväska.

 

7D2 8924-copy-UN

Dag Lundquist och Magnus Marcks körar. (Foto: Morgan Jansson)

 

Efter en kortare paus, kommer först de två huvudpersonerna ut ensamma på scenen och spelar en fin visa, "kände du kylan" av Barbro Hörberg som de tonsatte redan i början av 70-talet. Det blir en fin stund och Tomas Adolphson sjunger med stor inlevelse.

 

De berättar om sin Uppsalabakgrund och att de båda gjorde lumpen på S1 där de också träffades för första gången när Anders Falk spelade Dylan på sin gitarr i en korridor och Adolphson kom förbi och lade på stämmor. Då lades grunden till Adolphson & Falk.

 

7D2 8953-copy-UN

Anders Falk. (Foto: Morgan Jansson)

 

Ett roligt inslag är när de spelar signaturmelodin till programmet Metropol. Vi får till och med höra den 30 sekunder korta låten två gånger så att publiken ska kunna hänga med och stämma in i sången. Hitlåtarna avlöser varandra, vi får bland annat höra "Stockholmsserenad" och "1-0-0-1-0" innan det ordinarie setets sista och av många efterlängtade låt "Blinkar Blå".

 

7D2 8955-copy-UN

Tomas Adolphson och Magnus Marcks. (Foto: Morgan Jansson)

 

De bryr sig inte om att gå av scenen utan ger oss direkt extranummer efter publikens jubel och applåder. Deras fyndiga Uppsalahyllning i låten "Fyrisån" med en text som skulle kunna varit skriven av Povel Ramel eller Robban Broberg blir ett av två extranummer som får avsluta den trevliga kvällen.

 

7D2 8974-copy-UN

Multiinstrumentalisten Hans Loelv. (Foto: Morgan Jansson)

 

Adolphson & Falk hade sin storhetstid i början av 80-talet. Då var deras musik syntbaserad med stora insatser av Greg Fitzpatrick. Deras låtar görs sig väldigt bra i denna mer akustiska tappning men i höst ska de som sagt ut på en jubileumsturné där även Fitzpatrick kommer att medverka på syntar. Det kommer att bli spännande. Vi får hoppas på ett nytt Uppsalabesök då.

 

Pär Dahlerus
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Recension: Amythyst Kiah från Johnson City, Tennesse uppträdde på Klubb Uffe, Katalin på tisdagskvällen. Genom hennes själfyllda sångstämma känner man de musikaliska rötterna tydligt, men dessutom får vi många väldigt informativa, detaljerade och långa mellansnack. De bakgrunder hon ger till låtarna gör att man lyssnar mer på texterna och får en större förståelse.

Recension: För fyra år sedan började Lina Eriksson ett enmansprojekt som sedan utvecklade sig till bandet Lina and The Band of Baroda.

Recension: "That little Ol' band from Texas", som ZZ Top kallar sig själva drog en stor publik på runt 8,000 personer till Botaniska Trädgården. Visserligen överträffade de mina förväntningar, men med en 50-årig lång och gemensam karriär så borde de tre herrarna Gibbons, Hill och Beard kunna prestera mycket bättre. Även vädret gav perfekta förutsättningar.

Recension: Stockholm Jazz Orchestra spelar sviten Nature Spirits av jazzpianisten och kompositören Peter Knudsen.

Jazztrion "Trio Con Trast" vann första pris när Imagine Swedens riksfinal avgjordes i Gävle på lördagen. Trion får nu representera Sverige i den internationella finalen under 2020.

Det är troligen inte många i vårt avlånga land som kan ha undgått "askunge-sagan" om Doug Seegers. Med det nya albumet "A story I got to tell" skriver han ett nytt kapitel i sin livs-roman.

Review: Tuesday night the Louisiana born artist, Rod Melancon visited Uppsala and Katalin for the second time. We got to enjoy an explosive but also very dynamic and variated show.

 

Recension: Popfenomenet Dolly Style är ute på sin längsta turné under sin brokiga femåriga historia. Den här gången i nåt så unikt som ett cirkustält där manegen är själva scenen, målgruppen är dock densamma och ingen gick från onsdagens spelning besviken.

Recension: Titeln på den tidigare uppsalabon Svante Zettergrens senaste skiva är i alla fall "Du och jag har säkert mött varann förut" men för min del är han en ny och mycket angenäm bekantskap.

Recension: Uppsalas främste Elvistolkare Kent Wennman ger ut en ny CD med 6 låtar som kan associeras med kungen. Titeln på skivan är; Guitar Man and other great Rockabilly Tracks associated with the King vol. 2.