Skriv ut denna sida
Rebecka Törnqvist bjöd på stor musikalitet men publikfrieriet uteblev. (Foto: Peter Bohlin) Rebecka Törnqvist bjöd på stor musikalitet men publikfrieriet uteblev. (Foto: Peter Bohlin)

Recension: Rebecka Törnqvist på Katalin - Inget publikfrieri men stor musikalitet.

2018-03-23 - 01:08

Rebecka Törnqvist med rötter i Uppsala är artisten som går sin egen väg. Spelningen på Katalin under torsdagskvällen innehöll ett stort mått av originalitet och musikalitet, men var kanske inte så lättsmält för alla.

 

Rebecka Törnqvists senaste album "Home Secretary" där hon samarbetar med Johan Lindström är ett album som skiljer sig mycket från de tidigare album som Rebecka har släppt. Det är ett album som jag tycker om, men det kräver lite tid att ta det till sig.

 

Kvällens konsert som bygger en hel del på musiken från det albumet blir också lättare att ta till sig om man lyssnat på albumet och vet lite vad man ska förvänta sig. Jag kan inte låta bli att fundera över om några i publiken förväntade sig något helt annat.

 

IMG 3164

Johan Lindström, Per "Texas" Johansson, Rebecka Törnqvist och Margareta Bengtson. (Foto: Peter Bohlin)

 

Det är både sunt och modigt av Rebecka Törnqvist och hennes tre medmusiker för kvällen som är Johan Lindström på diverse instrument, som pedal steel, elgitarr, piano, stämsång och syntar, Margareta Bengtson på harpa och sång och sist men inte minst Per "Texas" Johansson på olika klarinetter och tvärflöjt, att våga bygga hela konserten på det sätt som de gör.

 

Musiken får närmast betraktas som konstmusik och jazz med ibland nästan sakrala inslag.

 

IMG 3325

Johan Lindström spelade gitarr men även pedal steel, piano, syntar och stämsång. (Foto: Peter Bohlin)

 

Med den annorlunda sättningen av instrument så låter förstås även äldre låtar som till exempel "Mary, Mary" från Rebeckas första album väldigt annorlunda. Det är verkligen en spännande ljudbild som de fyra bygger upp på scenen.

 

Man vet aldrig riktigt vad som ska komma härnäst. Johan Lindström spelar basgångar på sin elgitarr, böljande toner från sin pedal steel och andra ljud av alla möjliga slag. Margareta Bengtsons harpa liksom porlar och skapar härliga klanger.

 

IMG 3159 katalin rebecka törnqvist foto peter bohlin

Rebecka Törnqvist samt Margareta Bengtson på Harpa. (Foto: Peter Bohlin)

 

Per "Texas" Johansson imponerar kanske mest på mig av musikerna. Vilka ljud han får fram i sina klarinetter. Den enorma kontrabasklarinetten har ett mysiskt och väldigt djupt läte, som en slags urkraft. Basklarinetten låter liknande men har inte lika låga toner.

 

Med en mindre klarinett får Texas till enormt höga toner. Han spelar till och med med två klarinetter på en gång i slutet av konserten. Ibland tuffar och frustar tonerna han får fram som ett ånglok.

 

IMG 3192

Per "Texas" Johansson spelade på flera olika typer av blåsinstrument. (Foto: Peter Bohlin)

 

Rebecka Törnqvist själv sjunger med en stor inlevelse och intensitet och hennes röst är fantastisk. Hennes mellansnack är inte så många och hon håller en ganska låg profil konserten igenom.

 

Det är i det hela en spännande, fin och annorlunda musikupplevelse vi bjuds på denna kväll på Katalin.

 

Pär Dahlerus
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Recension: För ett par dagar sedan hade jag inte hört talas om varken amerikanskan Hayley Reardon eller britten Ryan O'Reilly. På onsdagskvällen fick jag ett meddelande från en vän i Stockholm "Ser just ett par singer-songwriters som kommer till Uppsala imorgon, du måste gå".

Recension: I dag vet nästan alla vem vem Plura är. Har man inte haft något tidigare intresse för Eldkvarns musik, har man förmodligen mött honom som tv-kock, mer eller mindre påklädd på överkroppen, eller i någon av de andra tv-produktioner han medverkat i. Eller i tidningsrubriker om kokain och annat. När han under lördagskvällen i sällskap med en trio musiker intog scenen på Katalin var det dock låtmakaren och sångaren Plura som stod i centrum.

På tisdag 10 september kör Klubb Uffe igång igen på Katalin. Först ut för säsongen är australiensaren William Crighton och hans band. Som grädde på moset kommer också amerikanen Dave Rosewood och startar upp kvällen med en solospelning.

Recension: Det har gått drygt fem år sedan Jill Johnson beslöt att ta med den något kantstötta countrysångaren Doug Seegers i sitt tv-program. Succén var omedelbar. Sedan dess har Seegers hunnit med flera besök i Uppsala. Under fredagen var det dags igen. Då mötte en laddad Doug Seegers och hans band den förväntansfulla publiken på Katalin.

Recension: Himlen hade öppnat sig när Sirius mötte IFK Norrköping på Studenternas IP under söndagseftermiddagen. Tunga moln låg kvar över Uppsala, men till Amanda Ginsburgs spelning i Parksnäckan hade regnet tillfälligt upphört. Den publik som trotsat vädret och tagit sig till Parksnäckan fick 80 mycket trevliga minuter jazz och visa.

Recension: Efter flera regnskurar under dagen kom solen och energin fram denna fredagskväll med Sarah Dawn Finer på Parksnäckan.

Recension: Ylva Eriksson och Hanna Enlöf som tillsammans är Good Harvest fyllde Öregrund kyrka, på fredagskvällen. Det gjorde de inte bara med sin välljudande musik utan också med publik.

Recension: Med värme och energi förtrollade systrarna Megan och Rebecca Lovell i Larkin Poe Parksnäckans publik. Deras sätt att blanda upp blues med modernare tongångar ger dem en originalitet och deras publikkontakt är i en klass för sig.

På reggaefestivalens andra dag började programmet med yoga klockan två på eftermiddagen och avslutades med Alpha Blondy efter midnatt. Själv kom jag till festivalområdet vid Fyrishov strax innan klockan fem. Redan vid entrén stod det klart att det var avsevärt många fler som sökt sig dit än vid motsvarande tid dagen innan.

Uppsala reggaefestival är vid det här laget en institution i Uppsalas musik- och kulturliv. Festivalen har under åren ambulerat mellan ganska många platser. I år var man tillbaka på rätt centrala och lättillgängliga Fyrishov, där det en gång ska ha börjat. Själv har jag trots många år i staden och ett stort musikintresse aldrig besökt festivalen tidigare.