Skriv ut denna sida
Weeping Willows, hela gruppen på UKKs scen. (Foto: Morgan Jansson) Weeping Willows, hela gruppen på UKKs scen. (Foto: Morgan Jansson)

Recension: Weeping Willows - en julshow som vågar vara lite mer

2017-12-22 - 01:33

Uppsalas behov av sångaren Magnus Carlson och hans grupp Weeping Willows verkar vara närmast omättligt. Magnus har – som soloartist och med Weeping Willows – varit här sex gånger bara under 2017.

 

Får man tro publiktillströmningen till gruppens julkonsert på Uppsala Konsert & Kongress under torsdagskvällen ser det inte ut som att intresset kommer att svalna under överskådlig tid. Stora salen var fylld till sista plats när turnén "Christmas Time Has Come" nådde sitt näst sista stopp.

 

7D2 3983-copy-UN

Magnus Carlsson har spelat i Uppsala totalt sex gånger 2017 men Uppsalaborna tycks inte få nog av honom. (Foto: Morgan Jansson)

 

Weeping Willows har fått ett klart uppsving i och med att Magnus Carlson var med i fjolårets upplaga av TV4:s "Så mycket bättre". Där fick tittarna också se en ganska avslappnad och ganska ödmjuk sångare, och detta intryck bestod under torsdagens konsert. Kostym, fluga och stor scen till trots såg Magnus Carlson väldigt hemtam ut, nästan som om han framträdde inför närmaste vänkretsen.

 

7D2 4002-copy-UN

Carolina Wallin Pérez på keyboard. (Foto: Morgan Jansson)

 

Det stod klart från början att detta inte skulle bli en show där artister vars bäst före-datum sedan länge passerats framför de allra mest uttjatade jullåtarna. Istället blandades Weeping Willows klassiskt smäktande vemod med lite mer udda låtar med rhythm and blues- och soulkänsla.

 

Den som kan sitt amerikanska 60-tal på sina fem fingrar hade många godbitar att ta del av. Och medan gruppen gjorde de egna verken med bravur, fick de förstärkande toppmusikerna Per Ruskträsk Johansson och Goran Kajfes på blås och Carolina Wallin Perez på keyboard verkligen komma till sin rätt i coverlåtarna.

 

7D2 4010-copy-UN

Per "Ruskträsk" Johansson på blås. (Foto: Morgan Jansson)

 

Ett av de bästa numren var "Pretty Paper", en låt Willie Nelson skrev till Roy Orbison och som handlar om mötet med en hemlös person som inte får uppleva julens överflöd. Till den berättade Magnus Carlson också att de bjudit in Frälsningsarmén och Läkare utan gränser till konsertturnén att samla in pengar till sin hjälpverksamhet.

 

7D2 4049-copy-UN

Goran Kajfeš på blås. (Foto: Morgan Jansson)

 

I extranumret, efter ungefär en och en halv timme, kom de ojämförbart största applåderna när de framförde debutsingeln "Broken Promise Land". Sedan avslutade de med "O Holy Night" som var lite ovanligt arrangerad där Carolina Wallin Perez och gitarristen Ola Nyström fick göra fina sånginsatser.

 

DSC04735-copy-UN

Frälsningsarmén spelar i entréhallen, vid julkonserter bjuder WW in två organisationer som jobbar för att förbättra världen. I år var det läkare utan gränser och Frälsningsarmén. (Foto: Morgan Jansson)

 

Detta är som sagt ingen traditionell julshow, även om Weeping Willows julkonserter nu blivit en tradition i sig. Och det här är nog allt en Weeping Willows-publik kan önska sig av en en sådan. Ovanliga uptempo-covers varvade med några av de bästa WW-låtarna.

 

Jag är övertygad om att flera av gruppens fans i kväll går hem och letar reda på originalversioner av coverlåtarna. Det är ett gott betyg för en julshow som vågar vara lite mer.

 

Text: Sverker Åslund

Uppsalanyheter
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Recension: Långbacka/Bådagård, alltså Maja Långbacka och Matilda Bådagård har släppt sitt andra album som de kallar Every little whisper turns into a roar.

Recension: Nu på fredag släpper Uppsalabandet Almost Dead Men sitt debutalbum, A brilliant Future wasted growing up. Inte nog med att de lyckats skapa ett album som skulle kunna härstamma från 70-talet, de ger också ut albumet på vinyl.

Allt blir annorlunda med det nya coronaviruset för DJ, musiker och Zumbainstruktör Simon Monserrat. Den pågående pandemin påverkar musikbranschen och andra kringverksamheter.

Recension: Uppsalabon Markus Berjlund säger själv att han är en orolig själ. Det kan man även utläsa av titeln till det nya albumet "Om allting går åt helvete så ska du inte följa med". Albumet känns dock betydligt mer positivt än så och det är dessutom riktigt bra.

Recension: Det här är första gången vi spelar i Uppsala, berättar Slowgolds Amanda Werne från Katalins scen ett par låtar in i fredagens konsert. Så fantastiskt ställe! lägger hon till. Det tycks som att uppskattningen är ömsesidig och att många i publiken länge sett fram emot att se och höra Slowgold här.

Recension: Pianisten Emil Ingmar har nyligen släppt sitt första album som han kallar "Karlavagnen. Ett album som innehåller tolv originalkompositioner av den Värmlandsbördige Uppsalabon.

Recension: Den 29 årige kanadensaren Joe Nolan är inne i en väldigt kreativ och produkriv fas. Hans senaste album som släpptes för någon vecka sedan heter Drifters.

Recension: Uppsalaaktuella Slowgold släppte nyligen sitt nya album, Aska. På fredag 6 mars kommer de till Katalin.

Recension: Den mycket hyllade föreställningen " Kvinnan som är jag" med Lisa Nilsson på UKK, var i det närmaste utsåld, vilket fick stor effekt på applåder, allsång och skratt.

Recension: Två artister med stora influenser från soulmusiken uppträdde på Katalins Klubb Uffe på tisdagskvällen. Liz Brasher från Memphis och Jesper Lindell från Ludvika.