Förra året gjorde Sofia Karlsson och Martin Hederos en skiva tillsammans "Stjärnenätter" med stämningsfulla julsånger. De besökte Katalin då, med det alldeles nya albumet i bagaget. Nu ett år senare är de tillbaka med samma koncept men friare från skivan och på ett lite annorlunda sätt.
Sofia Karlsson och Martin Hederos kommer in på scenen och sätter sig vid varsin tramporgel som är uppställda mitt emot varandra. Sofia sjunger först utan ackompanjemang men sedan spelar de på varsin orgel. Hederos gungar över tangentbordet på sitt karaktäristiska sätt. Det är en fröjd att se hans inlevelse. Några ackord från Leonard Cohens Hallelujah smyger sig också in.
Foto: Morgan Jansson
Hederos flyttar sig till pianot och han har ett väldigt skönt flyt i sitt spel. De spelar "Vinterns passagerare". Det är enormt vackert och jag förvånas lite över att de kör den låten så tidigt i setet eftersom jag tycker att det är en av albumets bästa spår och lite av en "hitlåt".
Foto: Morgan Jansson
I mellansnacket berättar de att de rest land och rike runt och spelat i många kalla kyrkor. Det känns därför som tropisk hetta på Katalin. De är glada över att vara tillbaka eftersom Uppsala är en favoritstad.
De fortsätter med en till av mina favoriter "Aldrig försent" därefter följer "Kom med mig" och det är väldigt avskalat och vackert. Jag får en bild i mitt inre av stora men lätta snöflingor som sakta faller ner mot asfalten.
Foto: Morgan Jansson
Eftersom det i huvudsak är sittande publik ikväll och några satt sig vid sidan om scenen och kanske inte ser så bra så utbrister Sofia "Har ni det bra där bakom orglarna?"
Vi får sedan höra lite finsk julmusik av Sibelius med text av Mikael Wiehe som Sofia berättar inte gillar att bli kallad Micke, vilket hon naturligtvis gjorde när hon ringde upp honom. De är verkligen två mycket mångsidiga musiker. Sofia spelar gitarr, tvärflöjt, mandolin-bas och pumporgel och Martin spelar pumporgel, fiol och piano under kvällens gång.
Foto: Morgan Jansson
Vi får höra att vi i publiken är nästan lika bra som Gislavedspubliken som enligt Martin var otippat bra de då ropade bravo till applåderna. De flesta låtarna är lugna och ganska stillsamma men Fanfar av Staffan Hellstrand är lite mer fartfylld. Därefter låter det nästan lite kyrkligt när de framför "Veni Veni Emmanuel" med Martin på pumporgel och Sofia på tvärflöjt.
Sofia försvinner från scenen och Martin underhåller oss med lite solospel på pianot. Det gör han med en stor inlevelse och känsla. Musiken går från de mest lågmälda till starkare partier. Han talar om att det är en speciell känsla att spela ensam på Katalins scen där så många storheter har spelat tidigare.
Foto: Morgan Jansson
Gitarrteknikern och hjälpredan Anton Sundell kommer ut på scenen med en gammal 78-varvs grammofon och lägger på en skönt knastrig gammal stenkaka "Le soleil et la lune" med Charles Trenet (talar Anton om för mig efter konserten) som får bli entrémusik till Sofia då hon träder in på scenen i glittrande guldpaljettklänning som en riktig primadonna. Det gnistrar och glimmar när hon rör sig i strålkastarskenet.
Foto: Morgan Jansson
Sofia sjunger "Whatever happened to Christmas" som bland andra Frank Sinatra spelat in. Hon fortsätter med den lite lustiga "Mele Kalimaka" i Hawaii stil. Bing Crosby var en av de första som en gång spelade in den. Sofia blir själv i skratt vid några tillfällen då hon sjunger den.
Foto: Morgan Jansson
Sofia talar sedan om för oss att tiden har gått fort för de är framme vid den sista låten som är en sång som hennes farmor sjöng och spelade vid tramporgeln då hon var liten. Vi får höra en vacker "O helga natt"
Foto: Morgan Jansson
Nu är det förstås inte konsertens sista låt, eftersom vi får två extranummer. Först blir det Dan Andersson i paljetter som Sofia uttrycker det. Hon vill att via alla ska blunda och tänka på skogar, sjöar och mörk himmel med stjärnor. Vi får sedan, eftersom de är uppmuntrade av framgången som Sofia får till det, också vara med om en premiär. Martin ska nämligen snart släppa sin soloskiva med bara piano.
De spelar en polska där Sofia kompar på sin fina mandolin-bas till Martins sköna pianospel. Eftersom det är lite jazzig folkmusik så påminner det mig om en storhet som Jan Johansson.
Foto: Morgan Jansson
De spelar sedan "jul jul strålande jul" med allsång utav publiken. Efter att de blir inklappade till extranummer två så gör de en mycket stämningsfull version av "Frid på jord" där Sofia sjunger utan mikrofon rakt ut i lokalen till Martins fina pianospel.
En mycket värdig avslutning på en fin och stämningsfull konsert med två genuina musiker av rang.
