Klaus Pontvik inleder med att berätta att det endast tog honom och Stefan Löfvenius fyra timmar att hitta Johannes Möller som ersättare för fransmannen Roland Dyens som tyvärr fick ställa in sitt deltagande på grund av sjukdom.
Innan Johannes Möller kommer in på scenen får vi höra en gitarr-oktett under ledning av Erik Lammers. Det är ett riktigt skönt sound och samspel de bjuder oss på. Väldigt behaglig musik att varva ner till efter bara en kort paus sedan den förra konserten med Maia Castro Trio och Agustin Luna.
Gitarroktett under ledning av Erik Lammers. (Foto: Morgan Jansson)
Efter att oktetten framfört en skön låt så går de av scenen och Johannes Möller träder in. Han stämmer sin gitarr och frågar är det någon som har en fotstol eftersom han saknar en sådan. Han kör igång med ett skönt lite jazzigt groove. Stycket heter Welcome to the World och är tillägnad hans son, som han vinkar till i publiken.
Johannes får sin fotstol och härnäst får vi höra A Star In The Sky, A Universe Within som också är en egen komposition. Det är en otroligt skön musik han bjuder oss på med stor spelskicklighet. Ljudet är fantastiskt rent och fint och musiken drömsk och meditativ.
Johannes Möller på stora scenen. (Foto: Morgan Jansson)
Han talar sedan om för oss att han, innan han blev inkallad att uppträda i Roland Dyens ställe, bara skulle leverera en Martinez gitarr till vinnaren av Young Talents tävlingen. Den gitarren har han med sig och han ska spela en låt på den. Det blir fem kinesiska impressioner och det är sannerligen inget fel på den gitarren. Han fortsätter sen, efter att ha bytt tillbaka till sin egen gitarr, med ytterligare en egen komposition The Night Flame som är en indisk raga. Han får till ett sound som liknar harpa och hans spelteknik är magisk.
Grigoryan Brothers på en mer passande scen än på den tidigare lunchkonserten. (Foto: Morgan Jansson)
Johannes Möller lämnar scenen och våra gamla vänner från i fredags, Grigoryan Brothers, dyker upp igen. Nu får de spela i en mer passande konsertsal (stora salen) och deras spelskicklighet framträder än mer utan störande lunchskrammel. De spelar ett kort set. This time är den andra låten idag, skriven av den yngre brodern, Leonard. Det är en vacker komposition och den har i vissa delar ett minimalistiskt sound som påminner om Steve Reich kompositioner eller Terry Riley som var med på gitarrfestivalen förra året.
När de två bröderna spelar samtidigt låter de två gitarrerna nästan som ett piano ibland. De avslutar med ett stycke från Brasilien. I slutet av det stycket får vi ett trumsolo, då båda bröderna trummar på sina gitarrer.
De bildar sedan en trio med Johannes Möller och de känns samspelta på en gång fast de inte tidigare spelat tillsammans. Det är intressant att bevittna deras olika speltekniker. Bröderna Grigoryan är betydligt mer mjuka i sina rörelser. Det känns som de alla tre har haft fina stunder under kvällen på den stora scenen. Både Johannes Möller och Grigoryan Brothers är verkligen artister som ger mersmak.
