Två år i rad har arrangören Rootsy arrangerat minifestivalen Rolling Rootsy Revue och Katalin har varit en av spelplatserna. I år blev det tyvärr ingen sådan festival, men istället bjöds vi på tre högklassiga band denna kväll.
Först ut är Blackfoot Gypsies från Nashville, Tennessee. Bandet rivstartar med en dundrande bluesrock och jag får lite en känsla av en ung Johnny Winter. Sångaren och tillika gitarristen Matthew Paige påminner dessutom lite om Winter i sitt rörelsemönster och slanka kropp. Han hanterar också slidespelet på sin gitarr med stor erfarenhet trots att både han och bassisten ser väldigt unga ut.
Förbandet Blackfoot Gypsis. (Foto: Morgan Jansson)
Det är fullt ös hela deras spelning igenom, nästan lite väl fullt ös. Det är väldigt bra i tre-fyra låtar men sedan infinner sig en viss mättnad. Det är som att de vill lite för mycket. De är skickliga och samspelta med en stor vitalitet och energi.
Paiges röst är väldigt barnslig men jag tycker nog ändå att den gifter sig med den skitiga rockmusiken på ett bra sätt. Som frontman har han också en bra scennärvaro och karisma.
Sångaren Matthew Paige i Blackfoot Gypsis. (Foto: Morgan Jansson)
Band nummer två på scenen är ett lokalt band som heter Among Lynx. Bandet består av gitarristen Moa Brandt, kontrabassisten Tove Brandt, munspelaren Elin Öberg, sångerskan Evami Ringqvist och Lina Anderberg på trummor. De får det lite otacksamma jobbet att komma upp på scenen efter Blackfoot Gypsies urladdning men grejar det bra.
Eva-Mi Ringqvist, sångerska i Among Lynx. (Foto: Morgan Jansson)
De spelar en skön blues-rock med ett litet inslag av jazz (tack vare kontrabasen). Evami Ringqvist har en mycket bra röst med ett brett register. Nyligen spelade de på Fashing i musikkollektivet "Ladies got the Blues" som hyllar kvinnliga bluesartister. På söndag ska de spela in en musikvideo i engelska parken.
Tove Brandt spelar kontrabas i Among Lynx. (Foto: Morgan Jansson)
Så kommer då till slut kvällens huvudnummer Banditos från Alabama. Det är fullt ös som gäller även här men de varierar tempot mycket mer än Blackfoot Gypsies, vilket gör att spänningen finns kvar hela konserten igenom.
Mary Beth Richardson, en av flera i Banditos på sång. (Foto: Morgan Jansson)
Bandet är enormt tajta och det är bra att de alternerar sångare lite så att det inte bara är Mary Beth Richardson som sjunger. Hon sjunger faktiskt nästan för lite. Bandet turnerar väldigt flitigt och de har just varit med på Sweden Rock, kanske är det därför de känns lite mer slitna än när de spelade på Hijazz i slutet av augusti förra året (läs vår recension från den konserten: Själ och inlevelse av Banditos på Hijazz).
Gitarristen Jeffrey David Salter imponerade på Uppsalanyheters skribent Pär Dahlerus. (Foto: Morgan Jansson)
Det är omöjligt att inte göra jämförelsen med Janis Joplin när Mary Beth tar i för fullt, till exempel i extranumret "I put a spell on you". Annars imponeras jag ikväll extra mycket av den skicklige gitarristen Jeffrey David Salter som står längst bak i hörnet på scenen men lägger ut ack så snygga gitarrmattor och solon.
Frågan är nog om det inte blir lite för mäktigt med tre så bra och intensiva band samma kväll. Jag hade nog uppskattat dem mer var för sig.
