Timo Räisänen lever sig verkligen in i de gamla Ted Gärdestad låtarna med en energi och värmande känsla som ger ett lyckorus, redan när Katalins konsertlokal började fyllas kunde man känna förväntningarna i luften.
Lokalen fylls till bredden innan Timo Räisänen (sång och gitarr), Martin Schaub (gitarr, klaviaturer och sång) och Martin Holmlund (kontrabas och sång) kliver upp på Katalins scen. Timo står först helt tyst och som förstenad vid mikrofonen men sen sätter musiken igång och han börjar sjunga den första låten som blir "kom i min fantasi".
Timo har riktigt sköna mellansnack även om han flera gånger säger att han ikväll ska koncentrera sig på själva musiken och inte som i några andra städer ha jättelånga mellansnack om ingenting "jag är mer på musik-humör än på snack-humör i vissa städer har de kvävts av mitt totalt meningslösa mellansnack". Han börjar i alla fall med att tala om att det är roligare att vara här än på Eurovisionsfestivalen. Han fortsätter sedan lite kaxigt att vi har ju en så sjukt dålig låt i år.
Timo Räisänen i mitten tillsammans med sina medmusikanter Martin Schaub tv och Martin Holmlund th. (Foto: Fredrik Bolander)
De fortsätter sedan med "Viking" och det är redan ett grymt sväng och bra tryck på scenen. Timo är en riktig energispruta, hans energi smittar av sig på de andra två musikerna. De ser verkligen ut att ha roligt och trivas ihop på scenen. Martin Schaub är förresten "pappa" till hela projektet från början. Det är svårt att återge Timos mellansnack men det är naturlig ståupp-komik av hög klass. "Ni är konstiga i Uppsala...för tio minuter sen sov jag...det bjöds på så sjukt god mat att jag somnade när jag ätit"
Han berättar också hur olika låtar ur Ted Gärdestads katalog betytt olika mycket för honom. Han berättar vidare att när han började tolka Ted så fick han ofta förfrågningar från publiken att spela olika låtar. "Kan du spela den låten...för mig betydde den ingenting...jag kommer aldrig att spela den låten...över min döda kropp...så här går den.. -Jag vill ha en egen måne. Han tycks ha kommit över sin tidigare aversion mot låten eftersom vi bjuds på en mycket fin version, i slutet rockar de upp tempot ordentligt och Martin Schaub ger oss lite "Springsteen piano".
Martin Holmlund på bas. (Foto: Fredrik Bolander)
"Helena" framförs med en väldigt känslosam röst och fin körsång av Martin gånger två. De fortsätter sedan med "Buffalo Bill" som jag tycker är en av kvällens sämsta låtar men sedan kommer en mycket känslosam "Sommarlängtan" Men vad har hänt forsätter Timo "Förra helgen gick man omkring naken i trädgården och sprutade vatten på barnen, nu var det fyyyra graaderr (göteborska) när vi åkte hit. Det blir så klart allsång då och då, "Eiffeltornet" är ett sådant tillfälle.
Magin minskar lite när de kör några av Teds engelskspråkiga låtar. Timo börjar prata mycket brittisk engelska för att hans nya vän Angus finns i publiken, men det visar sig vara en miss eftersom Angus är amerikan. Timo byter genast till en bred amerikansk dialekt, sen går han över till skotska och det hela mynnar ut i att presentera Teds engelskspråkiga låtar från tiden i USA när Ted och company spelade med TOTO. De spelar sedan "Take me back to Hollywood". Till "Satellit" blir det förstås allsång igen.
Martin Schaub på klaviatur. (Foto: Fredrik Bolander)
Timo hyllar publiken och Uppsala. Han berättar att Uppsalapubliken var med på noterna redan från början i förra årets spelning i Parksnäckan. "Himlen är oskyldigt blå" och "jag ska fånga en ängel" framförs med en verkligen innerlig känsla i slutet av konserten. Timo ser helt tagen ut ibland. Han lever sig in i låtarna med total närvaro.
Timo vill också ta en Facebook-bild med publiken. Han övertalas till att surfa på publikens armar fast han först tycker att han är för gammal och är rädd att han ska falla i golvet. Det går bra och han får enligt utsago den grymmaste publikbilden han fått att lägga upp på sin facebooksida "timosjungerted".
En nöjd publik som fått ta del av Timo Räsänens otroliga energi tågar sedan fyllda av värme och kärlek ut i den kylslagna majkvällen. Tack Timo!
