En halv tegelsten i form av Uppsalaförfattaren Magnus Alkarps första thriller "Vredens dag" kom ut i slutet av augusti på Historiska Media. Boken utspelar sig 1973, men även 1944. Historien bakåt i tiden för handlingen framåt, så att säga. Sakta men säkert får läsaren svar på de frågor som uppstår.
I början av augusti 1973, samma år som Norrmalmstorgsdramat och Gustaf VI Adolfs sista sjukdom och död, kidnappas Simon Krezenzky i Stockholm. Han förs till en stuga där han hålls som gisslan och förhörs. Fast understundom känns det mer som om Simon förhör sina fångvaktare.
Magnus Alkarp har tidigare skrivit skönlitterära verk med historisk touch. Den här thrillern är inget undantag. Det är inte någon snäll historia, emellertid, utan den är synnerligen grym. Vredens dag är dagen utan plats i almanackan och boken handlar om det krig som aldrig tog slut.
Det tar ett tag för mig att koppla ihop alla trådar som författaren lägger ut. Tidigt blir jag orolig för att han inte ska ro detta i hamn, den gode Alkarp. Men det gör han! Han överlistar till och med mig - nästan.
En sak klurar jag ut i förväg. En. Slutet blir - tack och lov! - en överraskning. För det är så en riktigt bra deckare/thriller ska vara. Jag, som läsare, ska kämpa med att komma på hur saker och ting hänger ihop, men inte lyckas. Så sedd genom mina läsglasögon är detta ett mästerverk i genren.
Något negativt då? Det skulle vara de understundom väldigt långa meningarna. Jag tror att den på sidan 135 är den längsta - 59 ord. Trots detta klarar jag av att läsa meningen och begripa den - skiljetecknen är nämligen helt korrekt utsatta.
Jag gillar den här boken! Jag uppskattar författarens skämtsamma glimt i ögat mitt i allt allvar. Som när han skriver på titelbladet att detta visserligen är en roman, men att berättelsen i sig inte behöver vara fiktiv. Och förtjust fnissar jag åt de gökande arkeologerna på sidan 254. En hel del Uppsalareferenser är det också i boken och det tycker jag som bor här är roligt.
Någon bor i studentkorridor, Gamla Uppsala poppar upp, några träffas på Ofvandahls etc. Men allra roligast är nog de slängar stans sjukhus får på sidan 346. Där framkommer att en av personerna i boken jobbar som AT-läkare på sjukhuset, varpå en annan karaktär säger:
"Typisk dum brud, [...] Hon tjänar det dubbla i USA. [...]"
Mitt omdöme blir det högsta. Den här boken har det mesta som intresserar mig: en historisk vinkling, spänning och en viss typ av he he he-humor.
OBS! Onsdagen den 9 september klockan 18 på Studentbokhandeln i Uppsala är det release för Magnus Alkarps bok Vredens dag. Alla är välkomna!
