Skriv ut denna sida
Anders F Rönnbloms nya skiva - ett mästerverk enligt Uppsalanyheters musikskribent. (Foto: Pär Dahlerus) Anders F Rönnbloms nya skiva - ett mästerverk enligt Uppsalanyheters musikskribent. (Foto: Pär Dahlerus)

Recension: Blärk! - Nya Fosterlandssånger - nytt mästerverk av Anders F Rönnblom

2019-09-19 - 23:44

I nästa vecka, den 27 september, släpper rockpoeten Anders F Rönnblom sitt 27:e studioalbum. Han kallar det för Blärk! - Nya Fosterlandssånger.

 

Vad är då en Blärk? Ja, det kan man fundera på. I titelspåret används ordet med många olika innebörder kan man ana. Namnet kommer från ett konstverk av Stina Berge. Konstverket Blärk! pryder förstås albumets omslag. Nya Fosterlandssånger är del ett av två Blärk! album. Del två planeras att släppas i mars 2020 och ha undernamnet Ballader och Mysterier. Det kommer enligt utsago att bli "tyngre och hetsigare".

 

Den 73-årige rockpoeten analyserar den tid vi lever i på sitt unika sätt. Han sjunger eller pratsjunger och nästan väser fram de klurigt valda orden som tillsammans bildar stor poesi. Plötsligt slår det mig, Anders F Rönnblom är bara inte en poet i klass med Bob Dylan, han sjunger lite på samma sätt också.

 

Den organiska musiken består till stor del av massor av gitarrspel av herr Rönnblom, och nu kommer jag att tänka på ännu en storhet, nämligen Neil Young. Rönnblom spelar även mandolin, banjo och keyboard. Han får också hjälp av de två eminenta sångerskorna Jenny Roos och Madeleine Wideland. Björn Rothstein som spelar trummor i Anders F Rönnblom Band medverkar på två av spåren. Jesper Lindberg bidrar förtjänstfullt med skönt banjospel på Den Postmoderna Moralen.

 

CD-upplagan av Blärk! - Nya Fosterlandssånger innehåller 13 spår vilket är två fler än på vinylen. Hela albumet är laid-back och drömskt. Det tar mig flera lyssningar innan det riktigt sätter sig (vilket i sig är ett bra betyg). Efter ett tag märker jag däremot hur jag bara vill lyssna om och om igen.

 

Anders F Rönnblom är i en klass helt för sig själv. Text och musik är helt genialiska och så Rönnbloms röst och ord som liksom äter sig in i själen. Nu har jag lyssnat tillräckligt många gånger för att förstå att även detta mästerverk av Sveriges största rockpoet måste få 10/10, det råder faktiskt ingen tvekan om det!

 

 

Pär Dahlerus
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Recension: Det svenska bandet Mudfish bildades redan 1997. Dock har det varit tyst ganska länge om bandet och nu har de äntligen efter mer än 20 år släppt sitt självbetitlade album.

Recension: Den begåvade pianisten Joel Lyssarides har nyligen släppt sitt andra album "A better place" som är en värdig uppföljare till förra årets mästerverk "Dreamer".

Recension: Det råder väl inga större tvivel om var Hellsingland Underground har sina rötter, i Hälsingland förstås. Bandet som bildades redan 2006 släppte sitt femte album för ett tag sedan.

Recension: För ungefär ett år sedan släppte Lars Bygdén sitt mästerverk Dark Companion, jag gav det högsta betyg 10/10 och utnämde det till ett av 2018 års bästa album (se länk efter denna artikel).

Recension: Jazzsångerskan Isabella Lundgren tolkar Bob Dylan på sitt nya album Out of the Bell Jar. Visst går hon utanför sin egen säkerhetszon, men som hon gör det. I varje ton som hon sjunger kan man höra hennes kärlek till Dylans texter och musik.

Recension: Hannah Aldridge som härstammar från musikmeckat Muscle Shoals, Alabama är en flitigt turnerande artist som dessutom ofta besöker Sverige. Hon är en fantastisk liveartist. Det känns därför passande att hon nu givit ut sin första liveskiva "Live in Black and White".

Recension: När de båda musikerna från Senegal Lamine Cissokho (bor i Sverige), och Manish Pingle möttes uppstod både vänskap mellan dem och ljuv musik.

Recension: Rag-And-Bone med rötterna i Skåne har nyligen släppt sitt fjärde album, How long is the dark?

Recension: På fredag 6 september släpper Slowman sitt nya album "En romantisk idiot". Uppsalanyheters skribent Pär Dahlerus har lyssnat på albumet samt fått en pratstund inför skivsläppet med Svante "Slowman" Törngren.

Recension: Lars Brundins andra album, Kostymer, släpptes den 30 augusti. För några dagar sedan hade jag inte hört talas om Lars Brundin. Redan det smakfulla omslaget bådade gott, samt att skivan är utgiven på Rootsys label, en kvalitetsstämpel i sig.