Skriv ut denna sida
Slowmans nya album "En romantisk idiot" (Foto: Pär Dahlerus) Slowmans nya album "En romantisk idiot" (Foto: Pär Dahlerus)

Recension: Nytt album med Slowman

2019-09-03 - 00:45

På fredag 6 september släpper Slowman sitt nya album "En romantisk idiot". Uppsalanyheters skribent Pär Dahlerus har lyssnat på albumet samt fått en pratstund inför skivsläppet med Svante "Slowman" Törngren.

Låtskrivaren, sångaren och gitarristen Svante "Slowman" Törngren har tidigare främst skrivit musik på engelska. Det nya albumet är dock på svenska.

- Tidigare har jag i huvudsak skrivit på engelska. Det kändes då naturligt eftersom den musik jag växte upp med under 60- och 70-talen var mest på engelska och har påverkat mig. Det har funnits ett motstånd hos mig att skriva på svenska, men nu när jag väl gjort det så känner jag en större frihet att skriva på mitt eget modersmål. Det är lättare att uttrycka sig på ett sätt som man verkligen menar.


Svante berättar för mig att skivan är, precis som jag uppfattat den, både en skilsmässoplatta och en kärleksplatta. För några år sedan tog ett tjugoårigt äktenskap slut.

- I samma veva slutade jag också att jobba med en kollega som jag jobbat tillsammans med i fem år. Mitt gamla band upplöstes också. Det blev många uppbrott.

Sedan dess har Svante både träffat sin nya kärlek och satt ihop ett nytt band med Michael Wall på trummor och Markus Gahnfelt på bas.

- Nu känner jag att jag har fått ny energi på alla sätt, vilket smittat av sig på det nya albumet.

"En romantisk idiot" är verkligen ett omväxlande album.


Låtarna i korthet:

Öppningsspåret "Glamourhippie från Örebro" handlar om Svantes nyfunna kärlek. Låten sprudlar av energi och lycka. Det är en riktig soul-rock rökare med snygga små wah-wah solon på gitarren. Det sköna blåset av Richard Forss på saxofon och Alexander Ödeen bidrar till soulkänslan. Katarina Byman Segers körsång likaså.


"En romantiskt idiot" följer sedan och det höga tempot och energin är kvar. Richard Forss saxofon-spel ökar känslan av en tidig Springsteen-låt. I texten finns det både spår av uppbrott och nyfunnen lycka.


"Tre nätter i Berlin" är en skön rock-ballad med en hel del Dan Hylander känsla tycker jag.


"På andra sidan stan" är ytterligare en ballad som handlar om saknad.


"04:23" är den typiska tid då man ligger vaken, grubblar och väntar på tidningsbudet. Detta har Slowman fångat väl både i text och i den sköna jazziga bluesen.

"Det enkla livet" är en klassisk blues med riktigt skönt slidespel av Svante. Texten handlar om hur prylarna styr våra liv och hur svårt det enkla livet kan vara.

 

 DSF8269-003

Michael Wall, Svante "Slowman" Törngren och Markus Gahnfelt. (Foto: Pressbild)


"Stockholm Blues" är en tyngre blues om hur staden förändras. Tunga gitarr-riff och ett skönt gung.


"Frånvarons makt" är också en slags blues i skönt J J Cale liknande gung. Texten kan handla om uppbrott men troligen om en frånvarande förälder.


"En förlorad värld" handlar om orättvisor och otrygghet i samhället och jordens sinande resurser.


"Aldrig ensam igen" är en skön ballad med Chris Isaak liknade gitarrer och ett drömskt sound. Låten ger mer positiva vibbar igen.


"Kärlekens osynliga hand" är en fin kärleksballad med Eldkvarn-känsla.


Jag tycker verkligen att Slowman har hittat hem med detta album. Både texterna och de fina melodierna imponerar. Det snygga och skickliga gitarrspelet finns där men tar aldrig över i några längre soloutflykter. Istället glimrar små snygga solon och riff till då och då.

Gitarrspelet finns förstås med hela tiden men dominerar inte utan är som en tajt enhet tillsammans med de andra musikerna. Personligen kanske jag skulle velat ha lite fler solon, för Svante "Slowman" Törngren är ju en så skicklig gitarrist. Faktum är att Svantes röst påminner mig en del om Mats Ronander, som dessutom också är en skicklig gitarrist som oftast inte heller låter sin gitarr dominera så mycket.


Jag tycker mycket om albumet "En romantisk idiot" och tycker att Svante "Slowman" Törngren ska fortsätta att skriva musik på svenska för det gör han så bra.


Mitt helhetsbetyg blir 9/10.

 

Pär Dahlerus
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Recension: Den finska producenten, arrangören, låtskrivaren och keyboard-spelaren Tomi Malm släpper sitt andra album Coming Home. Albumet släpps precis som det förra albumet "Walkin' On Air" på det spanska bolaget Contante & Sonante.

Recension: Ellen Sundberg gör lite av en omstart med det nya albumet Levi’s Blue Eyes, ett album som till stor del är inspelat i hennes egen studio hemma på gården i Jämtland.

Recension: Bakom namnet I'm Kingfisher döljer sig Thomas Jonsson, för många kanske mer känd som Thomas Denver Jonsson. På fredag, 9 oktober, släpper han sitt fjärde album under namnet I'm Kingfisher.

Recension: På måndag 5 oktober släpper, den i Småland boende amerikanen, Dave Rosewood sitt andra album som han kallar ”No Rodeo in Rome”.

Recension: Den första oktober släpper Eric Palmqwist sitt andra soloalbum på svenska. Albumet heter kort och gott "Hej Då".

Recension: Orkestern, eller kanske snarare det artistiska kollektivet, The String Theory har nyligen släppt albumet The Los Angeles Suite.

Recension: I februari detta år släppte för mig helt okände singer/songwritern Jonas Snitt singeln ”When I Wake Up” en låt som fastnar redan efter två lyssningar.

Recension: Titeln på Amanda Ginsburgs nya album är, I det lilla händer det mesta. En titel som faktiskt beskriver Amandas vardagliga texter riktigt bra.

Recension: The Northern Belle har i dagarna släppt sitt tredje album, We Wither, We Bloom på den norska bolaget Die With Your Boots On.

Recension: Goda tider rullar in är titeln på Nisse Hellbergs nya album som släpps på fredag 28 augusti.