Skriv ut denna sida
Efter 13 år tystnad ger John Prine ut albumet "The Tree of Forgiveness" (Foto: Pär Dahlerus) Efter 13 år tystnad ger John Prine ut albumet "The Tree of Forgiveness" (Foto: Pär Dahlerus)

Recension: John Prine - The Tree of Forgiveness

2018-04-13 - 00:32

Det är 13 år sedan John Prine senast släppte ett album med egna kompositioner. Siffran 13 kommer igen som albumets releasedatum, som är just fredagen den 13 april.

 

John Prine "upptäcktes" redan 1971 av Kris Kristofferson då Prine också gav ut sitt första och självbetitlade album. Det nya albumet "Tree of Forgiveness" är producerat av Dave Cobb som tidigare arbetat med unga stjärnor som Jason Isbell och Chris Stapleton. Flera av låtarna är skrivna tillsammans med andra låtskrivare. Nämnas kan Roger Cook, Dan Auerbach, Keith Sykes och övverraskande Phil Spector. Pat Mclaughlins insatser förekommer mest ofta.

 

John Prine har också tagit hjälp av flera unga artister på skivan: Jason Isbell, Amanda Shires och Brandi Carlittle bidrar alla med sina insatser. Amanda Shires var med på John Prines turné 2017 som bland annat hade ett stopp på Cirkus i Stockholm den 18 april. Den nu 71-årige Prine har just börjat en turné i USA trots vaklande hälsa. Han har ju varit drabbad av två olika cancerformer. Med sig på nya turnén har han gästartister som Tyler Childers och Colter Wall. Artister med potential att bli framtida legendarer.

 

Man känner verkligen igen John Prine på det nya albumet. Han är en låtskrivare av stora mått. Visst är hans röst lite ärrad av tidens gång och cancern. Den skrovliga stämman passar som hand i handske till hans små fängslande berättelser. Han låter lite som Johnny Cash gjorde på sina senare alster. Han låter även lite som sin tio år äldre upptäckare Kristofferson gör på äldre där.

 

Det känns lite oroväckande när man lyssnar på det avslutande spåret "when I Go to heaven. Det är kusligt starkt av en gammal mästare att göra ett så bra album

 

Mina favoritspår: Summer's End och Caravan of Fools. Hade albumet hållit lika hög klass som de spåren hade mitt betyg varit det högsta. Nu blir det lite lägre och slutar på 8/10.

 

Pär Dahlerus
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Taggad under recension, john prine, musik

Recension: Den israeliska världsbasisten Avishai Cohen har nyligen släppt sitt 17:e album som bandledare. Albumet som heter Arvoles är inspelat i svenska Nilento studios. En studio som kommit att bli en favoritstudio för Cohen.

Recension: Martin Engström som han egentligen heter spelade bas i John Lindberg trio i nio år. Som Martin Riverfield tillsammans med sitt band The Wheels of Fortune har han nyligen släppt sitt tredje album sedan 2013.

Recension: Mai Leisz skriver på skivans konvolut att hon genomgått flera förändringar. Metamorfos betyder ju just omvandling eller förändring.

Recension: Både Steve Earle och hans son Justin Townes Earle har nyligen släppt var sitt album.

Recension: Daniel Norgren har nyligen släppt sitt åttonde album, Wooh Dang. Det har hunnit gå 12 år sedan det första albumet släpptes.

Recension: Den finlandssvenske artisten Fredrik Furu har gjort ett riktigt fint popalbum. Soundet är modernt och fräscht.

Recension: På sitt första gemensamma album som de kallar Duet, får vi lyssna på mästerligt spel av Emil Ernebro på gitarr och Filip Jers på munspel.

Recension: Uppsalanyheters skribent Pär Dahlerus upptäckte nyligen äkta "outlaw-country" i Stockholm av en ren slump. Han gillade vad han hörde och det ledde till denna artikel och skivrecension.

Recension: Den 73-årige legendariska gitarristen Robin Trower har i dagarna släppt sitt nya album "Coming closer to the day".

Recension: Rustin Man eller Paul Webb som han egentligen heter har nyligen släppt sitt andra album under namnet Rustin Man. Det tog 17 år mellan de två albumen.